Lempi

En finsk läsupplevelse som dröjt sig kvar i minnet är Minna Rytisalos Lempi. Boken värmde och fascinerade, men frammanade även obehag.

Lempi, som betyder kärlek, är huvudkaraktären i boken. En kvinna vars röst vi aldrig får höra, men vi får däremot henne beskriven av tre personer i hennes närhet. Ingen vet riktigt vart hon befinner sig och alla vill inte godta förklaringen till att hon är försvunnen.

Den första som beskriver henne är Viljami. Han är en ung man som förälskat sig i henne och strax efter att de börjat sina liv tillsammans med gemensam gård och ett barn på väg måste han ge sig ut i lapplandskriget. Lempi blir kvar med deras hushållerska Elli. Lempi är ständigt i hans tankar. Enligt honom är hon det vackraste och oöverträfflig. Man riktigt känner värmen kring hennes underbara personlighet.

I andra och tredje delen av boken får vi se Lempi ur två andra perspektiv; dels via hushållerskan Elli, samt Lempis syster. Man tvingas att tänka om och man börjar ifrågasätta vem som är närmast sanningen. Har någon utav dem rätt? Har Viljami bara blivit förblindad av kärleken? Varför skulle hon lämna sina barn?

lempi11

Eftersom min finska är långt ifrån bra än, så tog det ganska lång tid för mig att läsa klart den här boken. Jag läste och lyssnade på den som ljudbok om vartannat, via finska Bookbeat. Jag kan bli lite otålig när det går sakta för mig att läsa på finska, men det hjälper verkligen att hitta en bok där man bara måste få veta vad som händer på nästa sida.

Glöm inte bort att ditt bibliotek säkert gärna köper in den trycka boken eller ljudboken om den inte redan finns att låna.

Hittills verkar den ha översatts till norska och tyska, så kanske finns det hopp för en svensk översättning med?

En (mycket lång) mening jag fastnade extra för var när Viljami ligger under en gran och minns sin älskade:
(…) Naurettava, tiedän sen, mutta minun ihoni on ehjä, sydän lyö voimakkaasti, väsymättä, keuhkot vetävät ilmaa sisään ja työntävät ulos, eikä minussa ole yhtään haavaa, ei yhtään ruhjetta, ja silti, kun ajattelen lämmintä kättäsi vatsani päällä ja unisen hengityksen rauhaa, tyynylle leviävää hiuksia, kaikki minussa repeää rikki.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s